Hösten innebär inte bara att man ska planera sin träning inför nästa år utan ofta också vad man ska tävla med/i. Min ambition när det gäller sponsorer är att hitta företag som jag kan samarbeta med en längre tid, detta för att det skapar en trygghet för mig som idrottare med också för att jag har möjlighet att ge något tillbaka. Just att det är ett samarbete där båda parter ska tjäna på det är viktigt för mig annars skulle det kännas som jag var ute på en allmän tiggarrunda när jag söker sponsorer. Till nästa år ska samarbeta med två nya företag för min del och det är Triathleten.se och Stevens.

Genom Triathleten.se kommer jag att simma och tävla i Sailfish våtdräkt och kläder. Sailfish är ett ganska nytt våtdräktsmärke med eftersom jag bara hört gott om det ska det bli roligt att få testa grejerna. Företaget Triathleten.se drivs av Henrik Saarikoski som själv är triathlet och som brinner för idrotten och som vet vad som är viktigt när man tävlar.

Nya våtdräkten Sailfish G-Range

Genom Stevens cyklar kommer jag att köra på en riktig värstingmaskin nästa år. Den helt nyutvecklade tempocykeln VOLT med Shimano DI2-komponenter (elektroniska växlar). Samuel Forslund som tar in cyklarna till Sverige kommer att vara ett bra stöd eftersom han är mycket kunnig inom aerodynamik och har full koll på allt som hör cykling och material till.

Stevens VOLT (grymt snygg...och snabb).

Med nya grejer så får jag lite "gammalt" över så är det någon som vill köpa en knappt använd Kuota Kueen-K för ett bra pris är det bara att skicka en kommentar, det är den röd/vita men SRAM Red i strl Small. Jag har också en Cervélo R3 strl 51 med Dura Ace som mest samlar damm att sälja...

I helgen är det löparfest av stora mått då Lidingöloppet går av stapeln. Själv ska jag inte springa men jag ska stå i ett av Enervits tält på mässan nu under fredagen. I morgon blir det nog ett besök till för att hejja fram de jag känner som ska springa.

Lycka till alla som ska springa och kom ihåg att öppna lugnt, en bra sista mil är vägen till framgång:-)

Efter att ha finkammat marknaden i Sverige för att åka på ett höstläger till Mallis verkade det vara ett faktum att mitt första ensamläger var nära. Iof inget jag har något mot eftersom jag i princip tränar ensam hela tiden nu när jag växlar mellan Falun och Stockholm. Det hade garanterat varit lättare att köra 25h i bra väder på Mallis ensam än 25h i höstrusk hemma i Sverige.

Nu blir det inget ensamläger och inget Mallis för den delen, jag ska åka till södra Spanien till ett ställe som ligger strax norr om Gránada tillsammans med Björn Andersson och Jonas Colting. Det ska bli roligt att ha lite sällskap även om det nog mest blir på kvällarna, träningen gör jag nog till stor del ensam. 

Idag stod det 5h cykel + 35min löpningen efter på programmet så jag är rätt trött, som tur är ska jag bara springa 2:20h imorgon ;-)

Kombinationen bilduppladdning och mobilt bredband är inte den smidigaste men trägen vinner och på tredje försöket lyckades min dator att få kontakt med omvärlden.

Härlig tur från AMF 1 till Sandhamn.

Innan start.

Det är halt på klipporna, vem simhopparen är vet jag inte.

Några simtag in på den ökända 1400m-simningen. Med simglasen uppochner :-)

Det är lika varmt och skönt som det ser ut...NOT!

Nybastad, nyduschad och nyölad. Komplett mao.

Idag har jag haft vilodag och för mig innebär det att jag inte tränar alls. Ibland eller i triathlonkretsar,särskilt i USA, misshandlar man detta uttryck och säger att man har vilodag fast man simmar 2000m lätt eller joggar en halvtimme.

Är man vältränad så finns det studier som visar att lätt aktivitet har positiv effekt på återhämtningen, bla annat så lagrar man ju in kolhydrater mycket bättre efter ett pass. Så hur man väljer att göra är som alltid upp till var och en, själv känner jag att det är skönt att ha en dag i veckan då jag kan koppla bort idrotten helt. Jag behöver lite mental återhämning och tycker att det är lättare att träna riktigt bra övriga sex veckordagar. 

Imorgon börjar ett sju veckor långt IM-specifikt träningsblock och som avslutas med IM Florida. Jag anser att jag har kommit igång riktigt bra med träningen efter skadeuppehållet efter Kalmar och jag ser fram mot några hårda veckor. Det är dessa veckor som är de viktigaste för att komma till Florida i så bra form som möjligt och jag vet att om jag presterar riktigt bra träning här så kommer jag ha förutsättningar för att göra ett bra lopp. Samtidigt som mitt mål är att göra en så bra tävling som möjligt så åker jag för att få göra en IM detta år. Förberedelserna har inte varit de bästa eftersom jag tills för bara nån vecka sedan inte var säker på att jag skulle kunna träna för fullt utan att bli skadad igen. Det är lika viktigt att åka dit och ha roligt för att komma hem full av energi inför nästa säsong som för att åka dit och prestera på min topp.

Ni som väntar på bilder från Ö till Ö och nästa inlägg i träningsplanering behöver inte misströsta. Jag hade totalt glömt bort bilderna och lägger ut dem i morgon och träningsinlägget är nästan klart. Det blev på något sätt lite större än i tanken när jag väl började skriva...

Hittills har träningsveckorna passerats utan att jag någon gång känt mig särskilt sliten, det är klart jag varit trött efter passen men inte allmänt sliten. Efter Ö till Ö tog jag några lugna dagar och sen gick jag in i träningen som den var tänkt innan jag fick infallet att simma/springa genom skärgården och det börjar kännas nu. Karl-Johan Danielsson (KJ) har ju också Willén som tränare och han sa till mig redan innan jag började träna under Jocke att de hårda dagarna skulle bli just hårda.

I morse när jag vaknade kändes det som jag sovit med en sten på bröstet, ni vet när man har sovit så tungt att det känns som man väger 1 ton. Det brukar vara ett tecken på att det snart är dags för att lätta upp träningen för min del och precis som om coach Willén visste om det har jag 1.5h lätt cykel på schemat idag. Det är skönt med folk som vet innan hur det kommer att bli, om jag tränat mig själv hade jag säkert sprungit 2h idag bara för att lära mig att springa när jag är trött. För det måste ju vara bra eftersom man är trött efter cyklingen...eller? Efter att ha tränat mig själv några år så har jag ändrat uppfattning i den frågan, det är lätt att dras med i träningshysterin som ibland råder inom triathlon. Att det känns som man tränat bra bara för att man är trött är nog en kanska normal tanke men upplevd ansträngning är ett dåligt mått på verklig ansträning. Igår upplevde iaf jag att löpintervallpasset var jobbigt, sprang 39 minuter omväxlande under och över LT (laktattröskel) och totalt blev det 10510m, 10km passerade jag på 37:05. Nu ska man nog inte dra för stora slutsatser av detta då jag sprang på löpband men löpbandet är nyservat så siffrorna stämmer nog bra. Om det går att översätta till utelöpning vet jag inte. Normalt sägs det att + 1 grads motlut ska motsvara utelöpning, jag springer på + 1.5 grader för säkerhets skull.

Det som är bra är att om jag springer detta pass fler gånger på samma löpband med samma motlut så kan jag se min utveckling, resultaten kommer att stämma relativt till varandra.

Ha en härlig fredag!

Det känns som jag precis satte mig på tåget för att åka till Stockholm men dagarna har bara försvunnit och i morgon är det redan torsdag. Har blivit lite bloggande men har inte haft tid att skriva något mellan träningar och jobb, igår var jag hemma 20:30 och idag 21:20...

Efter några veckor under coach Willéns ledning har jag kommit in i hans träning bra, alla grundläggande begrepp är utredda och jag behöver inte undra om jag gör rätt på vissa pass. Strukturen i träningen är enkel och följer ett tydligt mönster, det gillar jag. När jag gjorde mina egna program kunde jag köra på ett grundschema i två månader, då slipper man fundera hur man ska lägga upp vardagen och man blir effektiv i det man gör. Det viktigaste i ett program är att man tränar utan uppehåll under så lång tid som möjligt, givetvis med rätt återhämtning. Att snöa in på små detaljer är väldigt lätt om man är ambitiös eftersom man ofta tror att dessa detaljer har en avgörande roll i hur bra träningen blir, det blir som man säger att sila mygg och svälja kameler. Jag vet folk som kan ängna halva simpass åt att diskutera om man ska vila 15 eller 20 sekunder mellan intervallerna...de har inte haft den brantaste utvecklingskurvan om vi säger så. Detta innebär dock inte att man ska stoppa huvudet under armen och bara kötta på, för att utvecklas och undvika skador och överträning krävs det en viss eftertanke och struktur.

Nu frågar sig säkert några som läser detta, hur ska man veta vad man ska lägga tid på, hur mycket och när? Det är detta alla tränare världen över frågar sig varje dag och det roliga, eller tråkiga, är att det inte finns några exakta svar. Människor lever olika liv och ett "optimalt" program ska ta hänsyn till allt som händer i en persons liv. Jag tänkte nöja mig med detta som en slags öppning på några inlägg jag har tänkt skriva om hur man lägger upp sin träning och följer upp den samma. Har ni några frågor så skriv en kommentar och vill ni inte att jag publiserar kommentaren så gör jag inte det.

God natt.

Fick precis ett minneskort fyllt med bilder från tävlingen och medan jag går igenom alla bilder i jakt på de bästa så kommer här två stycken så länge.

Redo!

Framåt!